.

Många frågar mig om vad det är som har hänt dom senaste månaderna och jag tänkte ge er några pusselbitar av min verklighet.  
Dom senaste månaderna har varit ett tufft och ett rent helvete.  Jag har varit nere i en djup deprision som varat i flera månader.  Mitt liv har bestått av många mörka kvällar, långa nätter och mycket möten hit och dit.  Det har varit många tankar, bråk och jag har fällt många tårar. Fastnat i mörkret och försökt hitta vägen ut. Jag är säker på att med tiden kommer allt att lösa sig och jag kommer att må bra igen. Jag får mycket hjälp utifrån men jag är också så oerhört glad att jag har så fina vänner, otroligt bra och förstående lärare och många underbara människor runt omkring mig som stöttar mig, tror på mig och lättar vikterna från mina axlar. Speciellt ett stort tack till min familj, ert tålamod och kärlek.
Men så finns så mycket faktorer som påverkar en i vardagen och som tar så mycket onödig energi. Människor som sitter och klagar, suckar, lägger onödiga kommentarer. Det är människor som är negativa som varken sprider glädje eller energi. Det är människor som vill få uppmärksamhet, som tar energi av andra. Det är just dom här människorna i min omgivning jag nu väljer att ta avstånd från.  Människor som ser sig blinda i sig själva, ser inte vad man har. Uppskattar inte det man har eller får. Otacksamma människor, värsta jag vet. Människor som väljer att inte säga det lilla och enkla ordet som tack, det kan göra så himla mycket. Samt falska personer, som visar en sida mot mig men som i själva verket går en helt bakom ryggen.  Jag blir fascinerande av hur människor orkar lägga energi på att snacka så mycket skit om andra. Hur folk orkar sprida falska rykten, vända ryggen mot människor som en gång stått dom nära. Tror att allt löser sig med tiden, tar förgivet att alla människor tror på förlåtelse eller en andra chans. Ta vara på varandra, tänk igenom vilka ni har i er omgivning. Folk som bara tar energi och inte ger, förtjänar inte heller att ha er bakom sina ryggar. Med dom välvalda orden avslutar vi dagen med ett godnatt.  

 

Tänkte skriva om något som jag tycker är väldigt häftigt och fascinerande. Spöken och andar. Jag har alltid trott att vi bara var fyra som bodde i detta hus, men tydligen inte. Vi har ett litet sällskap, som vanligtvis bara hälsar på när jag är ensam hemma eller är själv. I helgen var jag ensam med cornelia och cajsa och då var han på besök igen, Mårten som vi döpt han till. Började med att jag satt på toaletten och cajsa färgade mitt hår, då släcktes spottarna i taket, inga andra lampor bara den. Sen rätt som det är så tändes dom igen.
På kvällen gick jag upp till mitt rum lite tidigare än dom två, så sa jag klart och tydligt släck alla ljus och lampor när ni går upp. Några minuter senare kommer dom upp och kryper ner bredvid mig och vi lägger oss och pratar. Av någon konstig anledning får jag för mig att gå ner några minuter senare, och ser att Stereon står på, lamporna i fönstret lyser och lampan i bardisken står tänd. Jag skriker upp och säger JAG BAD JU ER ATT SLÄCKA!!
Det blir helt tyst sen hör man cornelia: JAG VILL ÅKA HEM!!! (livrädd)
Då hade dom släckt hela undervåningen och gått med lampor och lyst, konstigt.

Förra veckan hände det mamma något märkligt, hon låg och läste tills hon fick för sig att damma hela undervåningen. Hon lägger ifrån sig boken i sängen och går och dammar. När hon sen lite senare ska lägga sig i sängen igen och läsa är boken borta. Hon letar och frågar pappa som är den enda som varit hemma men han har inte sett den. Hon hittar den i fönstret, ihopslagen bakom blomkrukan.

Och sånna här småsaker har pågått i flera år. Jag känner alltid att jag har någon med mig, jag är aldrig själv. På natten känner jag också att det är någon mer i rummet. Jag brukar ibland försöka prata med "den" och försöka få kontakt.

Jag vet att det finns många som inte tror på sånt här men jag tycker det är rätt häftigt att man kan få kontakt med folk på andra sidan. Skulle vara kul att få veta vem det är som är här och vad den vill, varför den just är så fascinerad i mig.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hittade nog mitt livs bästa "paket", blev skapligt glad.

Tur att jag har en sån jädra fin vän som kan allt också, typ fixa naglar

före/efterbild..