Vi var en, nu är vi två.

Du bruka va den som fick upp mig när jag mådde piss, nu minns jag knappt när jag höll om dig sist
för mycket spänning i luften som en blixt, även fast jag byggt upp hela min väg kring dig är det inte värt det när du inte ger din själ till mig
så farväl till min kära, varför blev det såhära? när jag saknar dig går jag till vår stjärna
märker att jag har kvar hela ditt hjärta kring min hals, tar av mig det nu när jag vet att vi inte funkar alls
dem där hundra chanser som vi har gett, betyder ingenting nu har ändrat om min adress
men det känn som jag dör när jag hör någon annan med samma namn, vill inte veta vad jag gör om jag såg dig i nån annans famn
det kommer aldrig gåååå, för idag känns inte alls som igår, det kommer inte gå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0