ÅRET 2012

Då har även ännu ett år snart passerat. Året 2012 har varit tufft och jobbigt. Det har varit mörkt och meningslöst. Även fast jag större delen av året har sett mörker så står jag här idag. Jag besegrade den stora och djupa deprisionen som låg över mig och blev en helt ny människa. Jag har växt så otroligt mycket, jag har blivit starkare och mognare. Jag har lärt mig leva på hopp, lärt mig tro på att det finns ett ljus i den mörka tunneln.Jag fick lära mig att ibland får man vara sin egen hjälte, jag fick bevisat för mig att ensam var stark men starkare med vänner. Jag har förlorat killen som fick mig att känna, som fick mig att vara jag. Jag fick lära mig att bli självständig och leva i singular. Han gav mig så mycket som jag alltid kommer att ha med mig, trots allt som hände är han fortfarande en del av mig. Jag ångrar ingenting, han formade mig till mig och de misstag vi gjorde har jag lärt mig av. Jag är så otroligt stolt över mig själv och mina fantastiska vänner som aldrig gav upp. Trots all skit dom fick över sig, stod dom på sig  och hade tålamod. Jag är tacksam för min familj som också fanns hos mig, som trodde på mig och som hjälpte mig, jag är tacksam för alla fina själar som har brytt sig och stöttat mig. Det är tack vare Er som jag står här idag.  Men året har inte bara varit mörkt och dystert. Jag har också tillsammans med min bästavän fått upplevt de bästa och roligaste veckorna i mitt liv. Malta. Det var tiden i våra liv, en tid jag aldrig, aldrig, aldrig kommer glömma. De veckorna fick oss att växa upp, bli självständiga, leva livet fullt ut, slappna av och bara ha allmänt jävla roligt. Jag har också spenderat ett år utan det som absolut stod mig närmast, innebandy. Jag fick lära mig att det faktiskt fanns ett liv utanför och lärt känna tjejen som inte spelar innebandy. Året har som sagt varit en bergochdalbana och jag kommer föralltid att minnas 2012 de som ett speciellt år  Och imorgon ska jag få avsluta det här året och fira in det nya tillsammans med dom som varit anledningen till att jag är den jag är just nu. Jag delar med mig av spridda bilder från hela året.
 



 
 
Tack 2012 för allt hopp jag fick och för att de här var min största lärdom.
Välkommen
2013, jag hoppas du låter de blir ett år som tillåter mig att vara lycklig.
Tillåter mig att vara mig.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0