Skriver av mig.
Jag känner för att skriva av mig, få ur mig all skit. All den tygnd som ligger över mig, som vikter på mina axlar. Jag trodde aldrig att det skulle vara såhär svårt att vara utan dig, jag trodde jag var tillräckligt stark för att klara av det här. Men det blir bara jobbigare och jobbigare för varje dag som går, för för varje dag som går tar vi ett steg längre ifrån varandra. Ett steg närmare det verkliga livet, det som jag trodde jag skulle få leva med dig. Iallafall för en tid, jag fattar inte hur det kunde bli såhär. Hur kunde vi glida ifrån varandra så fort? Alla som tog oss som gifta, som bill och bull, som helan och halvan. Den där smärtan är oändlig och jag vet inte om jag kan klara av den. Den finns där hela tiden och jag blir aldrig av med den. Som ett mörker, en deprision man aldrig tror kommer försvinna. Jag försöker att ta varje dag som den kommer, ta steg för steg, sekund för sekund. Men det är så jävla svårt, jag vill bara krypa ner under täcket och sakna dig. Bara vara ensam, stöta bort alla människor i min omgivning. Jag är enslig och svag och varenda dag är ett äventyr. Ibland är jag jätteglad och tänker inte på dig och ibland orkar jag ingenting.
Den här veckan har varit ett helvete, jag har förlorat min andra halva och en vän som stod mig väldigt nära. Jag fattar inte hur det gick till. Det har bara gått så fort. Jag har inte hunnit tänka förnst det var försent.
Men den här gången var det ditt val, det var du som inte vill ha någon kontakt med mig och det svider långt inne att det är det man får tillbaka. Allt jag har gjort, och allt du har gjort för mig. Det var inte meningen att det skulle bli såhär.Du visade vad du ville och jag är glad att du var ärlig.
Jag är också glad och tacksam för alla människor som finns hos mig, alla som ställer upp och stöttar mig genom det här. Jag vill att ni ska veta att jag uppskattar det, och skulle aldrig klarat det utan er.
Nu ska jag göra det jag längtat efter hela dagen, det som jag alltid längtar efter och där jag vill stanna kvar. Jag ska krypa ner under täcket, dra ner ögonbilden och glömma allt. Gömma mig för världen och allt som finns där ute. Imorgon är det ännu en dag att brottas med.
Det här inlägget kommer säkert att få konsekvenser, men jag tänker inte bry mig om det. Jag vet vad jag skrivit, och det var väldigt skönt att få skriva av sig. Släng gärna in en kommentar om vad ni tycker eller om ni vill något, jag är öppen för allt.
Kommentarer
Postat av: Cajsa
Så jäkla skönt att någon här i världen är ärlig det behövs fler som dig, kom ihåg att du alltid har mig love u !!<3<3
Postat av: Hanna
Det kanske verkar ganska mörkt just nu, men vi vet ju alla att det kommer bli bättre! Och som jag lärt känna dig så kommer du göra det bästa av det sämsta och fortsätta kämpa. Du är Rebecca Åhs förihelvete, då är väl ingenting omöjligt, right?? ;)
Postat av: Rickard
Stolt över dig.Pappa.
Trackback
